Internetliv.se

Dags att skrota universitetens lärplattformar till förmån för sociala medier?

Jag läste just en kort bloggpost om lärplattformens framtid på Alistair Creelmans blogg Flexspan och upptäckte att jag hade så mycket åsikter att kommentaren räckte till ett helt inlägg, så därför kommer den också här. Lärplattformar är, för den som inte är så bekant med begreppet, universitetens olika webblösningar för att studenterna ska logga in  hämta information och material, lämna sina uppgifter eller kommunicera med kursledaren eller med andra studenter.

Creelman hänvisar till Jane Hart som här frågar sig ifall lärplattformarna är på väg bort.

Jag har ju själv intresserat mig för sociala medier innan det kallades för just sociala medier och tycker spontant att alla tankar använda något som folk ändå använder och möta människor där de är låter öppet demokratisk och bra. Facebook som tjänst var därtill överlägset alla de gamla communityna när jag skrev om den när den började växa i Sverige 2007 och det finns många funktioner och applikationer som underlättar kommunikation mellan människor.

Men! Det finns en sak som bekymrar mig och det är att den dag en offentligt finansierad institution väljer inte bara att gå till sociala medier för att möta de personer  som redan är där utan sätter användning dessa tjänster som villkor för att de ska kunna kommunicera för sina studier eller andra tjänster som man erbjuder då tvingar man samtidigt aktivt människor att lämna information om sig själva till de privata företag som de stora kommersiella gratistjänsterna är.

Detta särskilt om man också betänker vad som  har skett med stora sociala tjänster under våren när Facebook gjorde stora delar av användarnas information publik i en uppgradering utan att ordentligt informera om att det var det man gjorde - se min diskussion om detta med Anna-Stina Axelsson på Bibliobuster -  eller när Google lanserade Google Buzz och folk plötsligt fick information om varandras kontakter. Jag tror tyvärr att det är en typ av problem som vi inte har sett slutet på.

I det läget tror jag att det är bättre att universiteten som bedriver undervisning eller andra som vänder sig till allmänheten i offentligt finansierad verksamhet bör lära av de tjänster som finns när man skaffar sig egna lösningar än att förmå studenter eller andra användare att bruka dem och samtidigt kanske själva göra sig för beroende av dem. (Notera Nings bait-and-switchstrategi när man annonserade att man skulle avveckla sina gratistjänster, också i våras!)

Vissa saker tycker jag dock att man mycket väl kan göra. Det kanske behövs lärplattformar där man lägger till öppna funktioner till de slutna sidorna eller där man underlättar kommunikation mellan lärplattformen och andra sidor, men ändå så att ansvaret för den registrerade användarens profil och grundinformation stannar kvar inom plattformen? Eller kanske skulle man oftare använda bloggar som ligger på egna domäner som man har kontroll över.

Folk behandlar ibland den sociala webben som det är någon slags fri nyttighet - en del av den nya allemansrätten. Men det är det ju inte. Tvärtom är det företags allt större insyn i våra liv. Men det kan bli mer av en virtuell allemansrätt om man sprider och återtar mer av kontrollen över strukturen. Och utbildningsinstutioner väl är en av de aktörer som egentligen borde kunna medverka till detta?

Eller har jag fel?

Om mediainteraktivitet och skärningspunkter

Jag hatar begreppet gammelmedia. Det har någonstans från liberala förespråkare för det som numera kallas för “sociala media” spritt sig en föreställning om att det finns två slags media, gammelmedia som sysslar med envägskommunikation och de nya sociala medierna som är mer interaktiva. Jag tror inte på detta. Som jag ser det förekommer det ett stort antal kanaler, det är de breda kanalerna som många följer och så är det små bäckar och rännilar som letar sig fram och som vissa hittar till.

Och en av de större kanalerna för diskussion och interaktivitet på nätet är faktiskt dagstidningarnas egna kommentarfält. Så där lever de s.k “nya” och “gamla” medierna i ett slags symbios, eller om det rentav är ett parasitiskt förhållande. Men det är också där i skärningspunkten mellan de bredaste kanalerna och de små strömmarna som mycket av förutsättningarna för en levande debatt kan uppstå.

Om man jämför mediesituationen när jag växte upp med två TV-kanaler och nu så är det nu mer fragmenterat. Det är bra om det innebär en större mångfald och att människor letar sig fram till det som berikar dem. Det är dåligt om det innebär att vi tappar för mycket gemensamma referensramar i samhället och att de stora kanalerna ändå öser ut “samma skit”.

Nu säger man att det finns interaktivitet och att interaktiviteten är demokratisk.  Men interaktiviteten fordrar en massa saker och den är till intet förpliktigande.

När jag säger att interaktiviteten är “till intet förpliktigande” menar jag framför allt att får bryr sig om vad som sägs. Värdet av att ha “blivit publicerad” har devalverats.

Däremot så är den förpliktande på ett annat sätt. Att många fler måste ta ansvar för att det som sägs ligger inom vissa gränser.  Av slöhet, bristande resurser eller oklara principer modereras debatten ibland ganska dåligt på såväl bloggar och fristående forum som ibland också dagstidningarnas kommentarfält.

Det som händer när människor träffas på nätet är att bygga upp en egen samtalkultur. Varje forum har sin kultur med egna regler om vad som är acceptabelt eller inte att säga, även oavsett hänsyn till juridik och sådant. Den som försöker ifrågasätta moderatorernas privilegium blir snabbt utkastad från forumet och varje bloggare som får så lite som en enda kommentar måste  ta ställning till hur han eller hon ska sköta sitt kommentarsfält.

På så sätt vänjer sig  onlinemedborgaren vid att ständigt röra sig i miljöer med skiftande, oklara och ibland ganska godtyckliga principer för vad som är tillåtet att säga. Det är inte lätt att manövrera i den snårskogen. Och det gör kanske vänjer oss vid att några allmänna regler aldrig gäller?

Jag frågar mig, om det är så, vilken  blir den långsiktiga konsekvensen av detta?

Något om publiceringsverktyg för hemsidor - del 4

Du har bestämt dig för ett system som du vill använda på din hemsida och skaffat dig tillgång till en server med alla nödvändiga förutsättningar, i de flesta fall på ett webbhotell. Nu gäller det bara att få igång det också. Då återstår två alternativ.

Låta någon annan installera eller välja enklare installation

Det lättaste sättet att fixa installationen är att prata med webbhotellet. De kanske kan hjälpa dig? Då slipper du hela det här momentet. Något som kanske kan vara värt att betala för? Det finns också firmor som speciellt erbjuder sig att vara värdar för någor av de CMS som jag har räknat upp. De installerar systemet och du har bara att anpassa det.

Ett annat alternativ är att välja ett webbhotell med fördefinierade installationscript för olika CMS som kraftigt förenklar installationen. Exempel på sådana script är Fantastico och Installatron. Exempel på webbhotell som använder sig av sådana är Binero, Wopsa och Oderland. Observera att jag inte säger något om hur dessa fungerar som webbhotell i allmänhet.

Finns sådana installationscript så bör man enligt min erfarenhet använda dem eftersom en installation utanför scriptet inte alltid ger en samma behörighet att påverka saker på servern och detta kan ställa till problem.

Läs tips om webbhotell och Wordpress på WPsupport.se

Installera själv från grunden

Detta är en försök att ge en generell beskrivning av hur en installation av ett publiceringsverktyg kan gå till.

Du hämtar hem  programmet, packar upp det med ett uppackningsprogram och, och lägger upp filerna till rätt mapp på servern via ett FTP-program. Sedan så ska du se till att dessa filer kopplas till en databas som ligger eller ska skapas på annan plats på servern.

Om du har tur räcker det att med din webbläsare gå till en speciell webbadress där du fyller i diverse inställningar så genereras sedan en databas eller åtminstone tabellerna till den.

I annat fall måste du lägga in databasen separat. Oftast har du fått en viss databas tilldelad av webbhotellet som du ska använda dig av. Ibland kan du skapa flera själv.

Man bör allid titta igenom installationshänvisningarna på hemsidan därifrån man laddat ner programmet. Man bör också läsa eventuella Readme-filer som följer med som dokumentation. Det kan spara några timmars arbete och frustration.

Måste man lägga in tabellerna i databasen separat så finns det någonstans i dokumentationen en SQL-sats som man kan kopiera. Sedan går man in i det verktyg som man kan använda för att administrera sin databas på servern och som man förhoppningsvis har fått tillgång till av sitt webbhotell (oftast phpAdmin) och klistrar in texten på rätt ställe och trycker på Go. Då skapas ett antal tabeller. (Det finns flera sätt man kan tänkas få göra detta på men det tar jag inte upp.)

En annan vanlig åtgärd är man måste ge webbläsaren tillåtelse att skriva till vissa filer eller mappar på servern. Det kan också hända att man måste gå in och lägga in sitt lösenord eller annan information manuellt i en textfil som kan heta något med config på slutet.

Enklaste sättet att ändra behörigheter för att göra en fil eller mapp skrivbar är att göra det via sitt FTP-program men de allra enklaste FTP-programmen har inte funktionen. Skulle så vara fallet och man inte lyckas hitta den efter att ha lusläst dokumentationen så får man helt enkelt byta FTP-program.  Ibland går detta också att göra via filhanteraren på webbhotellet om de tillhandahåller en sådan.

Det enklaste är att sätta tillgängligheten (åtminstone tillfälligt) till 777 vilket är lika med att öppna den helt men följ instruktionerna för kan man sätta den till något annat så bör man göra det för säkerhetens skull. Notera vad värdena var från början för de kan behöva återställas. Efter installationen bör man ibland radera vissa filer såsom exempelvis installationsmappar och dylikt.

Generella råd

Med risk för att bli övertydlig och tjatig så kan följande påpekanden aldrig nog betonas:

1. Läs manualen! Läs åtminstone installationsinstruktionerna! Även om man kan lära sig åtskilliga intressanta saker genom att inte göra som den säger så är det oerhört tidskrävande och leder i vissa fall till förlust av data. (Speciellt vid uppgraderingar!)

2. Dokumentera installations- eller uppgraderingsprocesser. Ibland går något fel och man prövar flera saker. Behöver man då fortsätta nästa dag eller ta hjälp av någon person är det bra att ha dokumentation att kunna gå tillbaka till.

3. Om du har haft en installation en längre tid kan den behöva uppgraderas. Ta gärna backup både på filerna och och i synnerhet på din databas regelbundet och alltid före en uppgradering. Undersök också backupen på databasen noga så att den verkligen innehåller alla tabeller och delar av tabeller som du förväntar dig att den ska innehålla.

4. Ha tålamod men fastna inte. Och gå och lägg dig innan du blir så dumdristig att du glömmer bort viktiga moment!

5. Spara och håll reda på alla lösenord! Detta kan aldrig någonsin tillräckligt understrykas.

Ytterligare tips angående Wordpress

Läs också Mickey Barczyks bloggskola. Den är vettig.

Något om publiceringsverktyg för hemsidor - del 3

Här kommer några rekommendationer

Det kan vara olika svårt att anpassa ett publiceringsverktyg till det ändamål man har tänkt sig för sin hemsida. Jag går igenom några typfall och ger lite allmänna alternativ på slutet

Blogg

Om det du vill är en blogg eller en hemsida som du vill uppdatera enkelt med nytt innehåll i kronologisk ordning, använd Wordpress. Det är lätt att installera och enkelt att komma igång med.

Det finns också ett mycket stort antal mallar för designen och andra insticksprogram eller plugins för att lägga till extra funktioner på sidan som man utan kostnad kan välja mellan.

Vill man pröva Wordpress kan man börja blogga på Wordpress.com men där finns det vissa begränsningar. Man har färre mallar att välja mellan - “bara” 110 stycken , och kan inte installera plugins utan är begränsad till ett urval extrafunktioner genom småprogam som läggs i sidomenyn genom s.k. widgets. Dessa får inte innehålla javascripts vilket bland annat betyder att man inte kan använda vissa verktyg för att mäta statistiken på sin blogg.

Men Wordpress.com är ändå en bra bloggvärd för den som vill börja blogga. Något som är speciellt bra med Wordpress är det spamskydd mot skräpinlägg i kommentarerna man får genom Akismet vilket fungerar superbt.

Wiki
Vill man ha en sida där man ska och presentera och samtidigt arbeta med gemensamma texter som alla, eller åminstone de som har användarnamn kan  kan redigera föreslås Mediawiki som används av Wikipedia. Anledningen är att den är lätt att installera och att folk känner igen sig i den. Vill man ha en lösenordsskyddad Wiki där bara de som redigerar texterna ska få lov och se den så använder man förslagsvis någon annat wikiprogram eller groupware.

Forum
Det finns många program för att göra forum men ett av de allra vanligaste som många använder och kan är phpBB. För några år sen var phpBB känt för att det hade många säkerhetsluckor, men eftersom folk fortfarande använder det bör det ha löst sig. Själv fick jag dock då ett inaktivt forum förstört tre gånger, nedspammat och med omadresserade länkar så…

Portal eller informationssida

Vill du ha en lite mer omfattande sida med lite olika funktioner i? Då skulle jag rekommendera Joomla/Mambo.  Det är egentligen fråga om samma program men utvecklarna gick sin egen väg efter en konflikt för något år sedan. Det finns gott om insticksprogram för extra funktioner och  många mallar för designen att välja på.

Problemet med mallarna för Joomla och Mambo är dock att de sinsemellan oika och många är väldigt svåra att lära sig anpassa. För många publiceringssystem så räcker det att kunna lite om om CSS för att kunna ändra mallarna. Så är inte fallet med Mambo/Joomla. Därför finns det också plats för en större marknad för färdiga mallar som man kan köpa eller folk som säljer sina tjänster. (Andra problem jag tidigare haft med Joomla är inställningarna för namngiveningen  undersidorna så de får vettiga adresser, samt att systemet döpte samtliga RSS-strömmar till Joomla.)

Joomla passar för lite större eller halvstora webbplatser med en blandning mellan innehåll som ska statiskt och sådant som ska bytas ut.  Det kan också användas till webbtidningar och länksamlingar. Ska man hålla på med länkar i Mambo/Joomla rekommenderar jag tilläggsprogrammet Bookmarks från TEG Design som är mer avancerat än det inbyggda Weblinks.

E107 är ett enklare system än Joomla för den som inte har en så omfattande sida. Kan klart rekommenderas. Här har bristen på grafiska någorlunda tilltalande mallar tidigare varit ett problem och jag har inte haft anledning att testa det på länge. Å andra sidan är det lättare att anpassa dem som finns.
Fler alternativ

Andra alternativ som kan vara intressanta att titta på är Drupal och Typo3.

Bland det intressantaste med Typo 3 är versionshanteringen som är ovanlig bland de icke-kommersiella alternativen. Har man flera användare kan det vara bra att se vem som har varit inne och ändrat sist och vad som har hänt. Den har dock en högre inlärningströskel och de tilläggprogram jag har sett är inte lika trevliga.

Drupal är mycket modifierbart och lär vara bra  om man vill ha en hemsida där många användare ska kommunicera med varandra.. Drupal känns ändå inte lika sammanhållet som exempelvis Joomla eller Typo 3 och har en ännu högre inlärningströskel för att man ska försöka förstå anpassningarna.

Slutligen - ett enda gott råd. Ska du installera sånthär - håll reda på administratörslösenorden! I nästa post skriver en aning om mina erfarenheter av installationer.

Något om publiceringsverktyg för hemsidor - del 2

Det finns tre svårigheter med publiceringssystem

- Den första är att välja
- Den andra är att installera
- Den tredje är att anpassa

Naturligtvis går dessa tre svårigheter in i varandra. Jag lade en gång så mycket arbete på det så att jag tycker det kan vara värt att dela med sig av de erfarenheterna.

Använda gratisstjänster eller installera själv?

Första frågan är förstås om man verkligen behöver ett eget publiceringssystem. Behöver man bara en enklare hemsida där du ska publicera något då och då kanske det räcker med en blogg som ligger hos en gratis bloggvärd såsom exempelvis Blogger eller Wordpress.com.

Att använda sig av gratiskontona hos dessa bloggvärdar är förknippat med begränsningar i anpassningar av mallarna för hur du vill att sidan ska se ut. Betalar du en viss avgift kan du slippa de begränsningarna och dessutom knyta bloggen till en egen domän som du själv registrerat någon annanstans.

Som Bengt påpekade i sin kommentar till förra posten  finns det tjänster som Ning som är en värd där man kan skapa sig en egen social nätverkssajt. Jag har tidigare talat om Lava community som nu bytt namn till Jinity, och den som vill ha ett forum kan skaffa sig det genom Egetforum.se. eller Gratisforum.se .

En av nackdelarna med att enbart lita till gratistjänster är att man inte råder över de uppgraderingar och anpassningar som ska göras. När exempelvis bloggsystemet Wordpress uppgraderades nu i dagarna så ändrades det sk. gränsnittet, utseendet för hur inställningarna görs på sidan och hur man anpassar den i ett trollslag från den ena dagen till den andra.

Anledningen till att man ändå vill installera ett eget system kan vara flera. Man kanske söker funktioner som inte gratistjänsterna kan erbjuda, eller man kanske vill ha tillfredsställelsen av att ha en bättre kontroll på sidan och vad man ger sig in i.

Att välja publiceringsverktyg

Okej du har bestämt dig för att du vill ha ett eget publiceringssystem

För det första måste det finnas stöd för publceringsverktyget på den server där det ska ligga. Det vanligaste är att man väljer ett webbhotell och ett abbonemang med stöd för databasen MySQL och programmeringsspråket PHP.

Är det så att ditt webbhotell har ökat stöd för installation av något eller några publiceringsverktyg eller script  så pröva dem i första hand. Är det så att något med installationen inte fungerar finns det nämligen viss chans att du kan få hjälp av webbhotellet som måste utesluta att det är dem det är fel på. Annars är man ganska utlämnad till att söka information på egen hand. Ofta finns bra dokumentation och forum att tillgå men lika ofta kan det vara rörigt och ofullständigt och man får räkna med att den mesta dokumentationen är på engelska. Är engelskan alltför knackig kan det vara värt att leta efter verktyg som har ett svenskt supportforum för att försöka få hjälp av andra användare.

Det finns två resurser som är ovärderliga om man vill välja CMS. Den ena är Opensourcecms den andra är CMS Matrix

Opensoourcecms berättar bara om verktyg med öppen källkod medan CMSmatrix också innehåller de kommersiella som ofta kan kosta ganska mycket att använda. På Opensourcecms presenteras verktygen i olika kategorier beroende på vad de ska användas till såsom blog, forum eller wiki. De mest utbyggda verktygen kallas för portaler eller helt enkelt CMS. Man kan också testa demos av de olika publiceringsverktyg för att se hur de ser ut eller känns att använda.
På CMS Matrix beskrivs verktygen efter de funktioner de har. Man kan enkelt göra en jämförelse mellan upp till 10 verktyg itaget eller kryssa för de funktioner man vill ha för att se vilka alternativ det finns.

Skulle jag välja ett publiceringsverktyg från scratch idag skulle jag checka de alternativ som mitt webbhotell ger ökat stöd för i CMSMatrix. Om inte några sådana finns skulle jag börja med några av alternativen i OpensourceCMS och jämföra dem i CMSMatrix och sedan testa demon av dem som jag tycker låter bra.

Vill du bara ha ett förslag så satsa på Wordpress. Det är enkelt att installera och lätt att komma igång med. Annars listar jag några till förslag i nästa post.

Något om publiceringsverktyg för hemsidor - del 1

I begynnelsen var ren HTML. Så småningom nedlusades koden med frekventa anvisningar om design och om vilka typsnitt som skulle användas. Då kom stilmallarna CSS som en räddning för alla som börjat vänja sig vid att leta efter felen bland alla taggar för Verdana eller Arial. Därefter kom publiceringssystemen, eller publiceringsvertygen eller CMS Content Management Systems som den engelska termen heter.

Publiceringsverktyg är bra om man är fler än en person som är involverade i ett gemensamt projekt kring en hemsida. Ett publiceringsverktyg är också bra om man som ensam person vill ha en blogg på internet som man uppdaterar ofta och där allt ska följa specifika mallar.

I själva verket bygger alla de gratis webbtjänster som många använder sig av på olika typer av publiceringsverktyg där det gemensamma är att man kan lägga in texten direkt ifrån webbläsaren. Det är i och för sig inget nytt. Allt från tidiga webbforum till stora gratistjänster för personliga hemsidor under 1990-talet som inte tillät FTP har byggt på något liknande.

Det som är lite nyare är tillgången till avancerade publiceringssystem som är gratis för användaren att själv installera och använda på servern där man har sin egen hemsida, och som bygger på öppen källkod s.k. Open Source och som har kommit starkt under de senaste åren. Verktyg som man kan installera och använda utan att ha någon som helst kunskap i programmering.

För min egen del har jag nystat i det här i tre år nu. I ett av de hemsidesprojekt jag var inblandat i hade vi ständiga problem med inkonsekvent använda stilmallar och länkar som plötsligt blev vita och inte syntes. På min gamla communityguide var jag tvungen att gå igenom flera steg av konvertering för att uppdatera varje beskrivning och något måste kort sagt göras. Så jag började nysta i det här och tänkte att jag väl delge er några av dessa en lekmans erfarenheter här på bloggen.

Att göra sin röst hörd på nätet

Jag har också skrivit ett längre inlägg om 10 sätt att göra sin röst hörd på nätet. Artikeln finns publicerad på Kristianstadsbloggen.se, som har något fler läsare än denna blogg…

Ett svep över webbplatser med betydande social användning i Sverige. Del 3.

Förutom de sidor som är rena communityn, forum eller bloggar eller portalernas och mediaföretagens blandade sajter finns det några ytterligare viktiga kategorier webbplatser med betydande social användning i Sverige. Här beskriver jag några tjänster för att ladda upp video och foton, spelsidor, prisagenter och en auktionsajt.
Urvalet utgår från Alexas lista över de mest trafikerade webbplatserna i Sverige
vilket utgörs av en blandning av svenska och engelskspråkiga sajter.

Video, foton och interaktion
YouTube:
Att YouTube just nu är världens största tjänst för att gratis kan ladda upp egna videoklipp är något som väldigt många känner till. Enligt Alexa top 500 är det den fjärde mest trafikerade sidan i världen direkt efter Yahoo, MSN och Google. Sidan som sedan i höstas ägs av Google är så omåttligt populär att jag faktiskt råkade ut för att någon hade registrerat “mitt” användarnamn, och var tvungen att välja ett annat.

Men för den som bara besökt YouTube för att titta på en eller annan rolig videosnutt så är det nog okänt att sidan har en del sociala funktioner som inte syns när man inte är inloggad. Man har tillgång till en en profil där man kan ge personlig information och information om sina intressen, kan gå med i olika grupper och skicka privata meddelanden.

I Sverige finns också Bubblare.se som är ett slags svenskt YouTube som ägs av Eniro. Den profil man kan lägga upp om sig själv på Bubblare är minimal men man kan lägga upp en bild på sig själv och ta emot meddelanden.

Ställen som erbjuder uppladdning och lagring av bilder tillsammans med vissa sociala tjänster, möjligheter att bjuda in vänner och bekanta för att titta på bilderna etc är populära. Förutom Bilddagboken som jag valde att beskriva som community finns ytterligare tre sidor som går ut på bilduppladdning och har någon form av sociala funktioner med i urvalet Flickr, Photobucket, Pixbox En av dem, Pixbox är svenskspråkig.

Flickr är just nu världens mest kända och omfattande sajt för bilduppladdning, och ungefär samma sak för foto som YouTube är för video. Flickr ägs sedan ett par år tillbaka av Yahoo, vilket gör att man i stället för att registrera sig separat på Flickr numera också kan logga in med ett Yahoo-ID vilket väldigt många har.

Som gratismedlem får jag ladda upp 5MB bilder och sammanlagt 100 MB per månad. Detta kan jag göra från min dator, eller från min mobil. Jag kan välja vem som ska se mina bilder Jag kan också kommentera bilder och gå med i olika grupper som är organiserade i ämnen. atuomatiskt se mina vänners foton så snart de laddar upp dem. Man har tillgång till en enkel profil där man kan skriva lite om sig själv och sitt intresse försådant som böcker, film och musik. och man kan skicka interna mail. Sökning av andra användare är möjlig på namn, kön och intressen, och alla foton beskrivs med sökord sk taggar som gör dem sökbara.
Imageschack är en annan tjänst för att dela bilder. Den är bra för att den tillåter ett flertal olika bildformat. Intressant är också att man kan importera sina bilder från andra liknande tjänster (dock ej exportera dem) samt att man uppmuntras lägga till sin redan färdiga sida till sin identitet på Blogger, Facebook, Open_ID, My Space eller andra liknande sajter. Detta är dock ofta också möjligt med Flickr. Man kan faktiskt också lägga upp videos. Dessutom kan man utbyta röstmeddelanden ha en lista på vänner och om inte annat skriva in några rader om sig själv. Dock kan man inte söka andra medlemmar men man kan lägga till dem om man har deras e-postadress

Pixbox.se påstås vara Nordens största bildcommunity vilket om man får tro Alexas statistik i varje fall inte stämmer när det gäller trafiken. Pixbox har ett avtal med ett annat företag vilket gör att man också kan beställa framkallning av sina bilder via den här sidan. Det finns communityfunktioner. Man kan ta emot gästboksinlägg och internmail och teoretiskt sett delta i diskussioner i ett forum, men denna funktion verkar mest användas rent slumpmässigt och den största diskussionen just nu handlar om hästraser. Sökning av andra medlemmar är möjlig på namn ålder kön och ort. men man har ingen möjlighet att veta vem som är online. Man kan lägga upp 100 MB / månad enbart JPEG-bilder. Det går också liksom på Flickr att prenumera på när en användare har lagt upp nya bilder. Det som känns lite skumt i sammanhanget är att man inte kan ladda ner sina egna originalbilder, med den högre upplösningen såvida man inte betalar för ett premiumsmedlemsskap. Priset är 75 kr/kvartal. Jag vet dock inte vilken storlek på bilderna som de andra tjänsterna tillåter att man laddar upp.

Över huvud taget skulle jag vilja titta mycket noga på villkoren innan jag använder mig av en sånhär tjänst. Ett annat exempel på bildupplagrings tjänst är Imagevenue och där ingår det i villkoren att om man inte tittar på bilderna på ett år kommer de att raderas…
Spelsidor
Att spela småspel är en beroendeframkallande sysselsättning och även populärt bland barn i olika åldrar så det verkar rimligt att sådana sidor besöks av många.

Lite skeptisk är jag dock till trafikuppgifterna om Travian.se som är ett onlinespel av typen strategispel som finns i 19 språkversioner. Sidan var helt ny för mig. I spelet väljer man om man ska vara romare. galler eller german. Det finns ett fourm och en chatt. Man kan också betala för ett pluskonto och får då en massa virtuella saker.

King.com är en blandad spelsida. Samtliga spel är sådana som enbart går till Windows och vissa måste man vara betalande medlem för att spela medan andra är gratis. Betalande medlemmar kan också spela om pengar.
Här kan man ställa in en avatar som ska representera en själv på sajten.
Funktionen verkar inte funka så bra. Jag skaffade mig ett rätt fint rött hår men när jag väl hade sparat avataren var den plöstligt skallig igen…

Den magra profil man har tillgång till är fokuserad på intresset för olika spel men det går också att skriva en fri text. Det går också utmana andra och söka andra medlemmar från olika länder. samt ta emot interna meddelanden En stor del av sidan är engelskspråkig.

På spelsajten Spela.se där man kan få en stunds underhållning med ett antal småspel finns det också en chattsida. Jag får den dock inte att fungera. Många av dessa spel går också bara att spela under windows

Prisagenter och en annonssajt
Pricerunner.se är en prisagent där man kan jämföra priser på produkter mellan olika affärer och nätbutiker. Sidan som finns i flera länder, bland annat också Danmark har ett forum där kunderna kan diskutera olika produkter med varandra.

Prisjakt.nu är en annan prisagent. Prisjakt har också gått ihop med Minhembio och här finns ett forum där populära diskussionsämnene är film och hembyggen. Jag har tillgång till en enkel profil och kan söka andra medlemmar. Det känns dock lite haltande eftersom diskussionerna på Minhembio-forumeet bara täcker en del av de produkter som Prisjakt jämför.
Ebay är en auktionssajt för att köpa och sälja grejer. Men man kan också gå med i grupper och delta i diskussioner. Man kan också blogga och chatta ställa frågor och svara på frågor. Eftersom Ebay inte finns påsvenska finns inte heller de funktionerna på svenska, men antagligen är svenskarna mest intresserade av att köpa eller sälja saker här. Man kan annars t.o.m blogga på Ebay och även presentera sig med möjlighet att klista in egen html-kod och att lägga till små texter bilder och länkar till hemsidor.

Ett svep över webbplatser med betydande social användning i Sverige. Del 2.

När jag tittade igenom vilka webbplatser som besöks mest i Sverige enligt Alexas statistik så hittade jag ganska många sidor som inte var communityn och forum, men ändå har ganska många interaktiva funktioner. En viktig del av dessa utgörs av mediaföretagens sidor. Bloggar och wikis är också interaktiva utan att vara communityn eller forum, och vad det gäller bloggtjänster har jag en del rekommendationer.

Mediaföretagens sidor
Tidningar, TV- och radiobolag har sedan många år tillbaka hållit sig med debattforum och andra interaktiva funktioner på sina hemsidor. Här finns exempel på tidningar som har debattforum. Den mest trafikerade mediesajten i Sverige är Aftonbladet.

Aftonbladet har en bloggtjänst en bloggportal, Bloggportalen.se och ett debattforum. Intill nyligen har man också drivit Sveriges största och mest blandade webbchatt men den ligger nere under sommaren för att man som man säger ska “se över de interaktiva tjänsterna.”

Även Expressen erbjuder sina besökare att blogga. Man erbjuder också dating genom Q500.se och har ett samarbete med GI viktkoll. Detta är exempel på tendensen att man i stället för att bygga upp liknande tjänster själva hittar en leverantör som har de tjänsterna. Man har inte heller något fristående debattforum utan lyfter fram artiklar som man låter folk rösta och tycka till om , bland annat under vinjetten Läsarnas Expressen.

Dagens Nyheter har inget debattforum och inga sociala funktioner och är därmed den högst trafikerade svenska hemsidan som mest bärs av sitt eget innehåll, om man bortser från annonsajten Blocket och adresskatalogen Hitta.se.

Indirekt har dock DN gemensamt med Svenska Dagbladet och IDG.se att de får in kommentarer till sina artiklar från de vissa svenska bloggar via tjänsten Twingly. För att ett blogginlägg ska kunna komma med som en kommentar till en artikel på Dagens Nyheter måste man länka till artikeln i inlägget och sedan pinga Twingly. Detta låter ju bra men det kan ibland vara lite knepigt att över huvud taget hitta artiklar med blogglänkar både på DN och svenska Dagbladet. På DN kan man scrolla ner tills man man ser ett rött streck och en sektion som heter Topplistor. Där finns det något som kallas “mest bloggade” artiklar.

Hos Svenska Dagbladet kan man också direkt kommentera artiklarna samt en daglig huvudinsändare som publicerats i papperstidningen under rubriken Synpunkt. Här finns också Tasteline.com är ett matcommunity med diskussionsforum- SVD: Dejt görs i samarbete med Parship.se som också är ett fristående datingställe.

Gemensamt för de datingtjänster som erbjuds via Expressen och Svenska Dagbladet är att de bygger på matchning via omfattande psykologiska testformulär.
På SVT finns ungdomscommunityt Spinn och väl gömt debattforumet SVT Opinions öppna diskussioner och på Sveriges Radio musikcommunityt P3 Star.

På TV4.se finns Blip.se som är ett spelcommunity. Här finns också diverse forum samt också Panelen.se som man är inblandad i med konsumentenkäter. Forumen är knutna till program och temasidor och det finns ingen gemensam ingång till dessa.

Affärsvärlden har ett kommentarsystem för sina artiklar och IDG.se som ger ut ett antal datatidskrifter har sex olika forum: Cap & Design forum, IDG Executive club Macworld forum, Eforum, Loading, och Studio forum.

Bloggtjänster
Som framgår ovan så erbjuder både Aftonbladet och Expressen möjlighet att starta en blogg från deras sida. Sådana bloggar, liksom även när jag sist tittade bloggar på portalen Spray.se är enkla att starta men blir inte särskilt snygga och lider av hård layoutbegränsning medan Passagen erbjöd något fler mallar att välja bland. Mest populärt är dock fortfarande bloggar på Blogger.

Blogger.com och Wordpress.com är stora internationella bloggsajter eller tjänser som erbjuder användarna att starta bloggar. Det som är bra med att ha en Blogger-blogg är att man kommer mycket högt upp på träfflistorna på Google. Med en Blogger-blogg har man en profil där man kan skriva lite om sig själv. Tyvärr finns inte Blogger i någon skandinavisk språkversion. Ändå är det ett relativt bra sätt att komma igång, populärt med många färdiga mallar att välja på och det finns stöd för att sortera sina inlägg i kategorier.

Ett bättre alternativ till Blogger enligt mitt sätt att se det är Wordpress.com. På Wordpress.com kan man se se kategoriserade listor av aktuella svenska bloggar. Wordpress har också ett svenskspråkigt supportforum vilket är mycket mer än de flesta gratis bloggtjänster har. Jag förordar därmed Wordpress och också för att det gör det mycket enkelt om man skulle vilja gå över till en egen installation. Wordpress finns nämligen också som program som man kan installera på ett webbotell och då finns det många fler utseenden och funktioner att välja på.
Profilen är dock enklare än en bloggerprofil. Man kan skriva några ord om sig själv men det finns bara ett fält.

Ett bra enkelt fristående alternativ är Blogg.se från Blogsoft som presenteras sig som ett bloggcommunity. Här kan man söka andra bloggare på ålder kön, ort och bloggnamn. Mycket ungdomar som har startat något varav många inte är så aktiva. Det finns en del mallar även om en del är lite konstiga och bloggarna finns i olika prisklasser varav basvarianten inte kostar något men man får betala för att få bort reklamen.
Här är en tidigare beskrivning jag gjort av olika bloggvärdar, och en annan tjänst som jag beskrivit tidigare är Moblogworld.

Wikipedia
Wikipedia, se även den svenska versionen används i första hand som ett uppslagsverk. Men för den som antingen själv har valt att bli en av Wikipedias många frivilliga redaktörer, väljer att anonymt redigera en enstaka artikel, eller bara retat sig på en sakuppgift eller formulering finns det mycket att fördjupa sig i. All historik över tidigare redigeringar är tillgängli för alla intresserade besökare. Det finns också en yta för att diskutera de enskilda artiklarna och hur man kan förändra eller förbättra dem.

Ett svep över webbplatser med betydande social användning i Sverige. Del 1.

Jag har tittat lite på vilka webbplatser som besöks mest i Sverige enligt Alexas statistik och funderat även hur många av dem som används , i motsats till att söka eller tillgodogöra sig information eller underhållning mest i form av texter eller utnyttja olika praktiska tjänster.

Ett snabbt överslag ger vid handen att ca 20 % av sajterna är sådana där social användning dominerar. Ytterligare 20-25 % är sådana social användning eller användargenererat innehåll är en viktig del av sajten, eller åtminstone finns där. Dessa lämnar jag därhän så länge. Hälften av de webbplatser som är mest besökta saknar nästan helt sådant innehåll.
Statistiken
Ska först göra en reservation för att Alexas statistik bör tas med en nypa salt och egentligen bara äger viss giltighet för de allra största webbplatserna. Anledningen är att baserar sin statistik på vilka som använder ett speciellt verktyg från Alexa och användningen av detta har klar slagsida mot folk som håller på mycket aktivt med webbplatser vilket den höga placering en sidor som Webmaster Network och Seo-forum (en sida där man diskuterar hur man optimerar webbsidor för att de ska komma högt upp i träfflistorna på sökmotorerna), är en tydlig indikation på. Detsamma gäller förmodligen Linkedin där man betalar för att skapa kontakter med andra professionella.
En annan källa för statistik är KIA-index en lista med trafikdata från svenska webbplatser där det publiceras mycket annonser som fungerar som en vägledning från intresseorganisationen Sveriges annonsörer.
Haken med den statistiken är att den inte tar upp utländska sajter med hög användning. Det har också nyligen utbrutit en diskussion om relevansen i den statistiken i och med att Aftonbladet började blockera s.k. “tredjepartcookies” och plötsligt fick mycket högre siff. För bakgrund se följande artikel i Internetworld.

Olika typer av social användning
Vilken typ av webbplatser rör dig sig om då? Ja en del av det är givetvis rena communityn eller forum.
Men sedan jag började lista communityn på min personliga hemsida 2002 har mycket hänt. Den tekniska tröskeln har sänkts, beredskapen för att använda sig av sociala sajter över huvud taget är spridd till en större grupp i befolkningen medan utbudet av vad som finns att välja på är mycket större.

En särställing intar portaltjänster med mycket hög social användning. Hit hör:

MSN, Yahoo och de inhemska Spray med Spray Date, Spray IQ, Skunk, forum och chatt och bloggtjänst samt Passagen med chatt, debatt, dating och bloggtjänst.
Alla dessa fyra portaler hänger ihop med tjänster för allmän sökning på internet
MSN har den dominerande messengertjänsten med chatt-programmet msn messenger. Andra messengerprogram används bara undantagsvis. När det gäller Yahoo är det nog funktionen att skapa öppna e-postlistor som är mest populär i Sverige.

De renodlade communityn eller forum som har högst användning enligt Alexas uppgifter är:
My Space - Stor internationell social nätverkssajt av betydelse

Facebook - Dito men helt unik. Jag har beskrivit den ingående här.

Bilddagboken
Sidan var ny för mig. Bilddagboken en tjänst för att göra en fotoblogg men också med communityfunktioner. Här finns dagbok, gästbok, privata meddelanden, forum och bildkommentarer. En chatt finns också som fungerar på prov. Forumen handlar om musik, film, kameror mobiler och bildbehandling.

Lunarstorm - ungdomscommunity. Som sådant dominerande.

Flashback - Fristående diskussionforum om det mesta. Här frodas ofta populismen.

Playahead - ungdomscommunity. Likvärdigt med Lunarstorm dominerande i vissa geografiska områden och har eventuellt inte de yngsta medlemmarna.

E-kontakt - Fristående datingtjänst. Som fristående stor men annars inte nödvändigtvis den största. Portalerna och nyhetssajterna har också dating ofta i samarbete med stora internationella datingtjänster. E-kontakt kostar pengar om man ska kunna svara eller ta kontakt med någon. Andra stora datingtjänster är Meetic.se, Match.com Mötesplatsen och Spray Date se ovan.

Familjeliv - Den största samlingsplatsen för föräldrar. Här är 20 till.

Helgon - Det dominerande placet för alla svartklädda. Blir man sur för att man åker ut fort här vid inaktivitet kan man pröva Helvetet.se och Helvetet.org.

Jesper - Är ett ungdomscommunity som drivs av Jesper och som jag i fjol beskrev som litet men jag får nog omvärdera det nu. Jesper satsar mycket på underhållning, spel och sådant.

Hamsterpaj - Ytterligare ett ungdomscommunity som drivs av en ung kille. När jag var där sist så slogs jag av flexibiliteten i att anpassa sin presentationssida och evighetslånga diskussiontrådarna där även en överårig var välkommen att diskutera.

Bodycontact - Det är nog semestertiden alternativt någon slags tricks som gör att den här typen av kontaktsida hamnar så långt upp. För tre veckor sen var den inte med.

Efterfesten - Nöjescommunity för festsugna

Qruiser - Ett av Sveriges bästa communityn och en samlingsplats för homosexuella.
Listan toppas av två stora internationella nätverkssajter. Bortsett från dessa har Google en sådan som heter Orkut. Här jämför jag Orkut, Facebook och MySpace.
Aktuella trender
Två saker har hänt på sistone som är ganska intressanta. Den ena är att Facebook växer. Man ha nu 20000 fler medlemmar som presenterar sig som en del av det svenska nätverket än man hade för 3 veckor sen. Enligt Alexas iofs otillförligliga statistik har man just nu högre trafik än ungdomssajten Lunarstorm. Det andra är att Aftonbladet har stängt sin chatt nu precis före midsommar, vilket gör att Sveriges mest samlade grupp av vanechattare måste söka sig nya vägar. Man hänvisar till att man vill se över de interaktiva tjänsterna och ska återkomma med nya besked i höst.

Båda dessa tjänster är unika till sin karaktär och representerar på sätt och vis ytterligheterna i vad som är möjligt att göra socialt på nätet. Facebok är förhållandevis icke-anonymt. Här söker man folk på deras verkliga namn. Användandet är till stor del asynkront och koncentrar sig till användarnas presentation av sig själva, vilket är utbyggbart. Det genialiska i att man kan hämta in och visa information på Facebook som man har lagt ner arbete på att lägga upp på andra delar av nätet tror jag gör att Facebook har en mycket stor potential.

Aftonbladets chatt är motsatsen. Här går man in anonymt. Kommunikationen är synkron. Man vet inte omedelbart vilka man talar med eller varför de är där men Aftonbladet har en annan bredd i åldrar och syfte med användningen än de flesta andra webbchattar och har varit störst.

Jag vet inte om det möjligen finns en risk att nyhetssidorna håller på att dra in på sitt interaktiva och användargenererade innehåll för att ersätta det med bloggkommentarer via Twingly och i stället satsa på annat kringinnehåll som inte är text. I Danmark är det så att majoriteteten av tidningarna bara tillåter kommentarer på befintliga artiklar. I så fall är det synd. Modereringen av större debattforum på en större nyhetssajt som vill framstå som seriös borde kunna bli rätt tidskrävande men frånvaron av debattforum begränsar kommentarmöjigheterna till dem som själva bloggar. Och dessutom finns det en ännu högre risk att man i högre grad tittar på vem än på vad vilket redan är ett problem i alla debatter.

Jag får återkomma till dessa webbplatsers sociala användning i en annan post. Nu råder fortfarande sommarkvällen.